Vigelsbostämman

Vigelsbostämman,Här har jag samlat ihop några gamla spelmän,som legat i prästvigd jord i hundratals år,också trollskan hon som går i blodet på en spelman,och som inte lämnar nån ro,jag har suttit ,jag har plågats ,jag har väntat, att lyssna till låtar som stråkarna spelar som vänder där solen går ner
                        


                         När sommaren bleknat och skuggan gick lång
                         det kom från en spelemans sträng
                         det kom som en lyra det steg som en sång
                         Jag var budad till spelmansstämma en gång
                         med trollskan på Vigelsbo äng

                         Jag gick genom kyrksocknens milsvida skog
                         jag gick mina tröttnande steg
                         det lättna när spelmansglädjen mej drog
                         På Vigelsboängen stod trollskan och log
                         och hälsa och bocka och neg

                         Hon hälsade mej med sitt rusiga skratt
                         med kappa och rödbrunt hår
                         med stråke och kåda och spelmanshatt
                         Med silverbasharpa lik midsommarnatt
                         så grann över ängarna går

                         Då böjde hon stråken mot öster och väst
                         och mumla mot syd och mot nord
                         och själva Gulamålaviten kom på sin häst
                         Hon sade välkommen min hedersgäst
                         som legat i prästvigd jord

                         Från backstugans tilja i Malsätra by
                         kom en spelman ej lik någon ann
                         Det sägs att han spelte så månen blev ny
                         och smed sina låtar där dagarna gry
                         att ingen som spelte som han

                         Viten och trollskan dom ser inget alls
                         där händer så lekande går
                         över knavrar och lek över harpornas hals
                         Stigpolskor dansa med Malsätrans vals
                         genom Vigelsbos risiga snår

                         Dom kommer från mullen där kyrktuppen gal
                         har dom spelat till klockornas sång
                         Dom har spelat på slindren och spelat på bal
                         dom har budats att spela i himlarnas sal
                         för hungriga själar en gång

                         Och Vigelsbos vattfyllda gruvor hon fick
                         att dansa med granar och tall
                         Håll takten hon sa med sin manande blick                 
                         när Viten han mindes när gruvorna gick
                         och salvorna dundra och small

                         Så spelte dom tre och jag var som besatt
                         det var ingen som sa någonting
                         Storbasen jomma kring trollskans hatt
                         och när kyrktuppen gol för en gången natt
                         var dom borta jag suttit omkring

                         Från Gålarmoras skogar när skuggan var lång
                         hördes Gulamålavitens sträng
                         det kom som en lyra det steg som en sång
                         Jag var budad till spelmansstämma en gång
                         med trollskan på Vigelsbo äng

                                             Evald Mattsson